söndag 5 februari 2017

Inte då:-)

Inte alls på någon lyxresa:-), jag lyxar vidare hemma med röjning så där i tio-timmarspass, otroligt mycket jobb men går igenom hela hemmet från golv till tak och vet precis vad som finns här nu och vet precis vad som ska och bör finnas:-) det andra givet till välgörenhet, säkert värt 50 000 var det någon som sa och det är ju bara bra om det kommer andra till glädje. Och den där välgörenheten kollade jag noga upp in på bara skinnet så det blir bra:-). Ska göra om det HÄR, kändes lite vanvördigt att bara lägga i ett skåp, visserligen sorterat men det ska bli ett par fina lådor istället till dem. Annars är det en enorm känsla av befrielse att få bort grejer, mer luft! Och hallen som är ca 15 kvm är så stor och luftig, inte alls en sån plats jag läste om nyss i inredningsmagasinet att man går snabbt in i och lämnar så fort som möjligt, nej här kan man sitta och ta en fika i soffan:-). Och gästerna har en egen hatthylla och skohylla med sittplats, kunde inte bli bättre:-).

Men så varmt! Trodde att det var för att jag jobbar så, kliver högt som lågt men temperaturen inne är på plus 27 grader i alla rum, ute plus 2. Går inte att sänka för inställning centralt i husen är med tanke på att vi gått in i den rysliga vintermånaden februari men den är synnerligen mild.

Och på tal om välgörenhet, vi gav bort en riktig dyrgrip när vi röjde föräldrahemmet, jag gjorde en sista hand vi det och sa att den byrån får vi prata mer om, vi var ju tre syskon då, när hämtning kom så påpekade faktiskt killarna till min ena bror som var väldigt trött då och hade massor kvar att stressa med, mammas sista boende som inte var i ordinarie hemmet skulle utrymmas direkt, de sa att denna byrå har vi inte rätt att ta, är hur värdefull som helst men det blev missat. Bror min ringde mig och jag sa ojdå och han kontaktade genast välgörenheten men byrån var som uppslukad från jordens yta på någon halvtimme, ett medelålders par hade redan transporterat den till sig.
Och som ett exempel på sådana hade jag en kollega som ville ha lite extra att resa för, hon hade ärvt en byrå som bara stod och tog plats i hallen sa hon, fick 40 000 för den och det sa en värderare var alldeles för lite, så byråar kan ha ett högt pris. Och vår var sällsynt och något alldeles speciell. Men inget att gräma sig över, gjort är gjort.

8 kommentarer:

  1. Där är du ju! Trodde att du var i England ;-)
    Kam du ju iofs vara ändå, hihi.
    Jag brukar också ge till välgörenhet. Det är ganska lätt att göra det här. De komne och hämtar, man behöver bara sätta det utanför dörren dagen de kommer. Gillar.
    Oj, vad snopet med byrån som egentligen skulle vara kvar i familjen. Tråkigt. Ja, klart att en sådan dyrgrip plockades upp direkt av ngn.
    Väldigt varmt inomhus hos dig, pust. Du får öppna fönsterna och släppa in lite kalluft.
    Trevligt att se dig hör på din blogg igen!

    SvaraRadera
  2. Annika, så bra det är hos dig och det är lika i England, de kan rensa och ställa ut så hämtas det och organisationerna lämnar ett brev först om sig så de kan kollas upp så man vet vilka man lämnar till. Här får man åka själv fast allt eller mycket i förråd kan de hämta om man ringer om det.
    Värmen ja, nästan så jag längtar till England:-), ja det gör jag förstås ändå men det är säkert bara hälsosamt att ha lite svalare inomhus, det här är inte bra, vi måste gå ut på balkongen ibland och svalka av oss. Alldeles för varmt i sovrummet också.
    Lite snopet blev det med byrån och hur kunde den vara borta direkt? Visst finns folk som står och väntar varje dag vid sådana ställen men ändå. Och vilket pris fick de betala tro? Blev konstigt men det var sekretess sa de:-) så vi fick inget veta. Ja det paret gjorde ett kap, kanske det gick till någon uppköpare ändå. Hoppas att välgörenheten fick värdet men undrar.
    Tack Annika, kul att se dig med och jag fortsätter med jobbet, väldigt så mycket jobb det kan vara hemma eller hur:-) och inget betalt får man heller:-)

    SvaraRadera
  3. Härligt att få rensa ut litet. Jag är inte mycket för minimalism, men vissa saker som man faktiskt inte behöver samla på sig eller spara, blir ibland bara liggande. Vädret, som nog är likadant hos er som här, dvs mulet och trist, inbjuder ju inte till några längre promenader. Finns ju mycket att göra i en stad som Stockholm, men man har väl prövat det mesta efter en tid där... och man blir lätt hemmablind!

    Synd att ni har så långt avstånd till England. Vet hur det är, känns långt att åka till min dotter i Härnösand också. Vi kan tyvärr inte ses så ofta nu.

    Tror man kan ringa till olika organisationer här nere och be dem hämta utanför dörren, om de är tillräckligt intresserade. Synd med byrån, men man ska inte "gråta över spilld mjölk" heter det väl! Har ungf samma erfarenheter från ett arvskifte. Händer nog ofta sådana saker.

    Lycka till med röjningen!

    SvaraRadera
  4. Nilla, tycker också att det är så mycket trevligare med personlig färg på ett hem än likriktad minimalism, fast nu verkar prylar komma tillbaka i inredningen, väldigt fullt igen hos folk i inredningsmagasin och lite intressant att det vita är ute och det svarta inne, som köken och så storblommiga tapeter på det. Ja folk får sjå om de ska hänga med och dyrt blir det också!

    Men skönt som du säger att rensa ut, och det har varit så trist väder här i ett par veckor så passar bra att få det gjort nu. Ser en del intressant i Stockholm, är flera nya utställningar men tar det sen och bara att strosa runt lite är skönt men roligare när det är vackert väder och man blir hemmablind som du säger, jag tipsar ofta en väninna som bott hela sitt liv mitt i "smeten", jaha, men det kände jag inte till:-), jag brukar kolla lite innan vi träffas och många fina caféer eller matställen byter ägare eller försvinner från gång till gång, går snabbt i den branschen.

    Ja tror att de hämtar också om man beskriver vad det är, en granne tyckte jag hade tur:-), när hon kom med sina grejer ville de inte ha dem. Men jag lämnar bara tvättat och helt och snyggt när det gäller kläder, slänger direkt annars och en hel del ger jag som är fin kvalité men som jag inte använder ändå. Och annat med som är lite värdefullt men vi har för mycket.

    Ja det händer nog mycket vid arvskiften och jag sa inte ett ord om det mer för jag vet så mycket jobb det var och vi hade ju våra arbeten samtidigt och just här måste jag iväg. Men lite tänkte jag på det sen att den hade fina minnen i sig.

    Tänker på det ibland också som du säger, vi träffas ju lite längre när vi reser till England och gör mycket tillsammans. Kan vara lika svårt att hinna ses här i vårt avlånga land, resor tar tid här med och så har alla familjer fullt upp. Samtidigt som man här mer tänker att det där hinner vi göra nästa gång vi ses men det ska planeras det också.

    Tack Nilla, linneskåpet på gång:-), hjälp vad mycket dukar jag har!

    SvaraRadera
  5. Får nog också börja röja litet!

    Vi hade ju också så mycket på gång när det var arvskifte. Lät två amerikakoffertar, som är så populära nu, gå till Auktionskammaren med brev och annat som mamma sparat, och en gammal fin och unik sekretär, som skulle ha varit kvar. Ledsen för det, ibland. Men man var för trött!

    Bodde i London några år och inte blev det av att gå till allt man egentligen skulle ha sett och upplevt under den tiden. Inte så många av mina engelska vänner och bekanta som var särskilt intresserade heller, tyvärr. Litet hann man ju med trots allt. De flesta hade fullt upp med arbeten och sina familjer.

    SvaraRadera
  6. Nilla, ja det är mycket speciellt med amerikakoffertar och så populära, ser dem senast idag i ett renoverat tjusigt hus och lite tråkigt med alla brev som du inte har, men allt tar plats och gäller ju allt och det blir till slut mycket tillsammans. Ja vi var så trötta med när vi röjde, mest min ene bror och jag, var uppe hela nätter och sen arbeta och innan tog vi hand om mamma också väldigt mycket, kändes som vi skulle dö själva nästan och det gjorde min bror när han precis gått i pension efter ett långt och så viktigt arbete där han stannade ett år till för att utbilda, sen skulle han ta igen sig lite tänkte han, ha det lite lugnare och det var precis det han sa och log glatt den kvällen när han föll plötsligt på väg att hämta kaffet och tog ett sista andetag. Tänker på det varje dag.
    Och på sätt och vis är det skönt att inte ha så mycket kvar, är så mycket sorgligt med att tänka på men precis som du ångrar jag en fin sekretär, var mammas och jag tittar efter en liten skrivplats nu och så roligt att kunnat göra i ordning den till en datorplats med alla små fack och så bra med lådorna med, den möbeln rymmer så mycket men tar liten plats och är vacker, så fula alternativ det är nu, men som du, jag var så trött och sa bara, nej vi ger bort den.

    Anna, dotter vår hon är så aktiv och har verkligen sett mycket av England och gjort mycket så fort hon har lite ledighet och vi har lärt oss massor av henne, så dokumenterar hon mycket, tar reda på saker och ting och läser mycket historia och fotar, men lika där, blir ju förvånad, många engelska vänner har aldrig varit på dessa platser eller städer själva när vi berättar. Vi bodde på ett härligt pensionat en gång Anna och jag och ett engelskt par var där från södra England. Kändes som de visste noll om annat och de frågade Anna om allt. De kunde inte begripa att Anna var svensk som kunde så mycket:-), tror de frågade tio gånger om det, sen kom de fram till att jag måste fött Anna i England som också visste en del:-) och kunde språket, jag sa att det inte var så utan Anna kom efter sin universitetsexamen i Stockholm fast studerat en termin där under den tiden. Då återgick de till att Anna måste vara född där som talade språket bättre än de själva så då gav vi upp. Vi såg att de inte kunde fatta:-). Men lärorikt kanske att träffa andra för dem, att vi finns:-)

    SvaraRadera
  7. Roligt, att ni begåvats med "språköra" och lätt kan ta till er språk. När jag bodde i England fick jag en känsla av att det fanns en ganska stor skillnad mellan de kommunala skolorna och de privata. Särskilt i de större städerna tror jag klass-skillnaderna var stora och lärandet i sig blev nog en börda för många barn där föräldrarna inte hade råd att låta dem gå i en skola med bra undervisning. Så senare i livet blir kunskapstörsten inte så stor!! En del tar sig ju fram av egen kraft förstås. Ni fick några beundrare på det där pensionatet, haha!

    SvaraRadera
  8. Nilla, ja det är nog så, att det finns stora skillnader mot här, som vi hade i alla fall, jag gick i ett otroligt bra högstadium med fantastiska lärare och det var en kommunal skola för alla men indelat i linjer så vi kunde välja inriktning och vi gick i klasser med elever på mer på samma nivå och intressen. Och gick på en väldigt känd ärevördig skola till studenten med omtalade lärare men hade absolut lika duktiga på mitt högstadium. Och Anna hade också väldigt duktiga lärare på sitt högstadium, tror den tiden är väldigt viktig. Man blir ju lite skrämd nu hur det är men finns säkert mycket som är bra ännu.
    Men Storbritannien präglas mer av klasskillnader och det är nog så fortfarande att det är väldigt ojämnt med skolornas kvalité. Men samtidigt finns mycket bra där med, beror ju så mycket på personal. Och så mycket som är fint i det landet. Har haft så trevligt där och glad att jag fått uppleva det, varit berikande och man blir lite mindre insnöad:-)

    SvaraRadera