fredag 28 oktober 2016

Det är nå´t som inte stämmer

Ja nu gäller det en helt världslig sak men mycket är mysko numera i vår datavärld. Alltså när jag får upprepade meddelanden om att jag inte är behörig till min egen dator som jag haft samma i flera år och inte kommer in på Blogger och mina bloggar. Kunde ju läsa dem som de är här men inte logga in eller skriva något. Inte logga in och kommentera heller. Då registrerade jag mig på ett nytt konto som reserv, byggde en ny blogg och efter en sekund var USA där. Sedan var det bara den som fanns och mycket krångel över alla möjliga och omöjliga mail innan det gick att göra ett inlägg där.

Så fortsatte det och de ville ha mitt telefonnummer till mina ordinarie bloggar för jag var ju alldeles ny och okänd på bloggar;-), till slut fick de det och då har de ju alla uppgifter på vem man är och kan koppla ihop blogg och person, man undrar ju varför. Och hur det används. Dessutom fick jag mina koder från Polen! Och då undrar jag ännu mer.

Jag är ju programmerare förutom min andra utbildning även om jag inte direkt sitter och skriver dataspråk längre, fast det sitter nog ungefär som andra språk som jag lärde mig en gång. Ja nu vet ni det också där bakom allt som vill kontrollera alla människor. Maken säger: är skönt att hålla sig lite borta från allt det där och ha lugn och ro och inte behöva sitta uppe halva natten med sånt krångel:-).

Något annat, Söderbönan och jag for till den andra metropolen söderut från storstan, hällregn hela dagen, enormt grått, men vi hade trevligt ändå och gick ju mycket inomhus. Åt så gott på ett poppis ställe som Anna hittade i somras när hon var här, svårt att hitta de bra ställena med god mat men de finns förstås och här lagar de maten medan man tittar på och det tar sin tid men är värt det. Blev inte helt ruinerade heller, gott bröd, mineralvatten och kaffe fick vi till. Väldigt gott var det och vi sa just det så bra vi mådde av den här maten. Det tunna brödet fick pesto, halloumi, tomater och vad vi ville som passade ihop med smakerna, gräddades sedan och var enormt gott och så en härlig sallad till. Precis så här skulle man äta varje dag kände vi men det tar sin tid och ska ju vara färskt och nyskuret. Han tog avokado och delade så vi såg och hade bara helt perfekta, bara sådana är svåra att hitta tycker jag.

Vi såg dem som inte får tak över huvudet och tre mål mat om dagen, kläder och fickpengar, ja stan kändes lite förändrad, mer folk var det och trångt, men dessa satt i det kalla regnet och jag tänkte på livets orättvisor. Visst människan flyr för det går inte att leva eller överleva i deras länder men dessa människor flyr också för att det inte går att leva i deras länder trots att det är EU-länder. Jag gav en ung tjej lite extra som stod och pratade med sin mormor, den äldre damen fattade galoppen och tackade för båda och flickan lyste upp lite, hon hade morgonrock omkring sig för att inte frysa. Gav en annan kvinna också och hälsade och då hade hon sett det andra så hon sa: du ska få en träslev, var en jättefin stekspade och hon sa, den är "free for you". (Fint gjord). Och hur de orkar hålla humöret uppe är ett mirakel bara det. I allt förakt men just här känns det något hyfsat även om de flesta blundar. Och vill tillägga att jag inte lättar mitt samvete eller känner mig som en ängel eller något sådant, jag uppför mig som jag blivit uppfostrad en gång i en varm familj och dessutom har jag läst hur mycket som helst om situationen för dessa människor i deras hemländer, studerat politiken, studerat EU, studerat pengar var de hamnar och studerat Åsa Regnér;-). Och dessutom har jag fått berättelser från svenskar på plats, foton, filmer och mycket mer finns. Man behöver bara tänka lite själv ...

Och glädjande är det med det som görs på plats, Star of Hope som startar skola och samlingsplats i flera byar dit barnen går, får undervisning och de är som alla barn förstås, en del lär sig läsa i raketfart och har otrolig kapacitet och kunskapstörst och andra tar det längre tid för, barn som fått höra att de inget kan eller duger till eller har något värde i samhällets ögon. De får mat där på skolan och tvättmaskiner är installerade så de tar med sig familjens tvätt. Man väljer ut de sämsta husen som saknar både fönster och dörrar och har trasiga tak, pengarna räckte till fler än de tänkt för kunskap fanns också på plats och så hjälptes de åt med dessa renoveringar och för första gången fick dessa barnfamiljer också ett riktigt golv, de fick matbord och stolar och sängar att sova i. Allt av skänkta medel och fönster kom från ett stort företag i Norrland som skulle byta ut alla sina och de gamla kördes hit. Men inga EU-pengar finns till detta, undrar vart de tar vägen?

På hemvägen på tåget hoppade jag på i sista minuten, är lite krångligt här med kortläsaren ute i dimman och regnet innan man hunnit få upp kortet, tänkte igen så snyggt och trevligt ordnat det är i England när vi åker spårvagn, man hoppar på och så läser konduktören av biljetterna i sin apparat i lugn och ro i vagnen, aldrig har jag sett nåt krångel heller, folk kan köpa en biljett ombord om de saknar dag-, vecko- eller månadskort. Och det ger en extra trygghet med en människa ombord som kan svara på folks frågor och är trevlig. Och ett arbetstillfälle för folk inte minst.

Killen på tåget som också sprungit log lite mot mig och vi började prata, han hade bott här i 14 månader och pratade bra svenska, bra engelska också fast han tyckte inte det själv sa han och hans eget språk var franska så när jag sa att jag läst det ville han testa:-) och kul, för jag förstår fortfarande fast det använder jag inte mycket och svarade rätt, han blev väldigt imponerad:-). Han försörjde sig själv och hade ett litet företag där han for runt hela dagarna och hjälpte folk, hyrde en bostad, hade måst flytta runt en del och nu igen så det blev krångligare för honom att ta sig till olika ställen, ja han for till småstäder utanför Stockholm också. Är det ditt drömjobb sa jag och han hade humor, han fattade vad jag menade och skrattade men det kändes bra att kunna klara sig och försöka gå vidare. Det skulle dröja minst ett år till att få besked om han fick stanna här. Bara den ovissheten och så att hålla modet uppe. Får ju hoppas att Sverige tar till vara på människor som försöker och gör sitt bästa och verkligen vill vara medmänniskor här. Hoppas politiker får sunt förnuft. Både att hjärtan och hjärnor stärks.

Läste på det i SvD en artikel på ledarsidan av Merit Wager, hon berättar om Finland och i jämförelse med oss här kändes det nästan som Mars eller något. Hur polisen åker direkt till alla nyöppnade asylboenden och inväntar alla! Ja för först kommer männen och pojkarna till mötena, inga kvinnor och flickor, då väntar vi på dem säger polisen och det blir oroligt i församlingen av män och polisen väntar och förklarar att de är en myndighet som ska berätta om landets lagar. Det brukar då ordna sig till slut och kvinnor och flickor hämtas av männen men inte alltid utan de fortsätter att stirra ihärdigt och då säger polisen att de avslutar nu och återkommer nästa dag tills alla är samlade, vi har tid säger de och vi är också mycket bra på att stirra. Det brukar lösa sig och polisen berättar mycket tydligt om kvinnor och barns rätt, om vad som är olagligt och vad det får för påföljder, berättar vad en demokrati är, o s v och också om skyldigheter som gäller alla, de är mycket direkta och tydliga.

Jag känner inte till Finland alls men denna skribent intervjuade myndigheter där och de säger att de inte alls har sådana "utanförskapsområden" som Sverige och därmed inte samma problem. Bilbränder existerar inte sa de. Nu har ju inte Finland tagit emot så många på långa vägar men det låter som de arbetar bra på detta sätt. Vi måste ju här samordna mera, lyssna på andra och lära och nu när vi har det som vi har det så får vi försöka göra det bästa av det som går, vi lever i en ny värld var killen på tåget och jag överens om och på något sätt måste vi förhålla oss till den. Ja för oss här hemma kanske det är en ny och annan värld som vi får lite mer kunskap om förhoppningsvis, för miljoner barn som växer upp på vår jord är det en "gammal" värld som de försökt och försöker överleva i. Han var också glad att jag inte stirrade:-) eller glodde, det ordet kunde han på svenska:-), utan pratade och verkade normal:-).

4 kommentarer:

  1. Blogger strular med jämna mellanrum, det är trist. Men sånt enormt strul som du har haft har jag nog inte varit med om.
    Oftast brukar det lösa sig rätt snabbt vid bloggerstrul. Men det ÄR skittrist när det händer.
    Finland ja, jomen de har ju kanske lite FÖR strikta lagar vad gäller invandring, kan jag tycka. MEN, Å andra sidan tar de verkligen HAND om dem som kommer. Det har jag ju själv sett i den lilla finlandssvenska ort där vi har vår sommarstuga. OJ vad de tar han om de som finns, och det gör det så BRA. De involverar verkligen flyktingarna. Jag har igen erfarenhet av hur tex Helsingfors, Tammerfors och Åbo har det, de stora städerna. Men i den lilla småstad där jag vistas kan jag bara lyfta på hatten, de har lyckats SÅ bra!!
    Vilka är det egentligen som bränner bilar hemma? Helt sjukt, vem fan bränner en bil, och flera bilar. WTF!?? vad flyger det i dem? Blir så förbannad.
    Tycker det finns många bra ställen att äta på i Sthlm, Monica. I september åt jag en supergod lunch på Moderna Museet, det kan du testa. Fotografiska har också helt sanslöst goda luncher (men det dumma DÄR är att man måste lösa inträde för att komma till restaurangen. SAY WHAT???). Jag åt också på Rosendahl och hos Flickorna Voltaire. SÅÅÅÅ goda räkmackor alltså (ja du känner ju mig, haha).
    Monica, ha en riktigt fin helg!! Hoppas det blir mkt mys i ditt trevliga hem!!

    SvaraRadera
  2. Annika, Blogger blev helt tokigt denna gång med så mycket jobb, tur jag inte gav mig för det löste sig till slut. Aldrig varit med om det förut utan bara att de meddelat lite förändringar, det här var nåt helt annat och mysko.

    Ja jag tror Sverige måste se sig omkring mer hur andra gör, lika i England som i Finland, finns inga miljonprogram eller områden som man föser ihop folk i utan tvärtom, de bor integrerade i City för att man tar hänsyn till att de ska lätt kunna ta sig till skolor och olika instanser med en promenad. Jag frågar ofta: vad är det här för område? För att husen ser så trevliga ut omgivna av blommor och grönt och nybyggda i fint tegel. Ja då är det där flyktingar bor eller familjer med behov av hjälp. Barn sätts aldrig ensamma heller utan tas om hand, det finns boende i familj förberett för dem. De har också hämtats med flyg och inte farit i livsfarliga båtar. Nu ska de ju få barnen från Frankrike och det förbereds också, fast även där förstås är det lite frågetecken vilka som uppges vara barn men det löser sig säkert. Och vad jag läste så arbetar Finland så här också.

    Precis, varför bränner man bilar, förskolor, skolor och egna boendet? Bilbränderna drabbar deras egna familjer som just ska ta sig till det lilla företaget de driver, korvkiosk m m. De skadar så och är hemskt för de drabbade.

    Ja man får tänka lite för att hitta de bra ställena, åt så gott i Gamla Stan och museerna har jag också ätit på, kan ha så gott och trevligt.
    Tack Annika, önskar dig detsamma!

    SvaraRadera
  3. Ser man nåt nytt och fräscht här med blommor och fina balkonger och solceller på taket, då är det nästan alltid av typen miljonprogram i liten skala men samma klientel :) man ska bo i nåt gammalt viktorianskt här för att visa status. Ju större trädgård ju bättre. Visar jag kort på er stuga i skogen för engelsmän tror de att ni tillhör adeln. Lägenheter i Stockholm däremot tycker de ofta ser ut som om socialen äger dem, utom i gamla stan. Tycker det är så roligt det där.

    Det är roligt att prata lite med olika människor, kul om det blir så mer i Sverige nu. Kommer nog aldrig kunna vänja mej tillbaka vid stockholmsbeteendet på färdmedel :) bara sitta och glo sådär.

    SvaraRadera
  4. Anna, ja det är roligt det där, ja jag har då inte fattat än utan måste fråga ifall jag ska köpa nåt och då tycker jag ju att så många hus är så fina och välvårdade och har fina balkonger och solceller:-), de bygger så snyggt allt det nya, ser varmt ut i färg och form och vackert. Kul att de är så fascinerade av fina cottage men de är ju så otroligt dyra hos er. Här i Stockholm är det rent otroligt nu, de följer unga på visning i Svd, i Vasastan, en garderob med Stockholmsdusch gick för 3 miljoner och en etta med sängskåp så de skulle kunna sitta nånstans när de inte sov gick för 4 miljoner. Båda lgh ökade med en miljon från utgångspris men de unga paren "köper" ändå, ja är väl mest lånade pengar, en kille var bara 18 år som tittade och skulle plugga. Fast just han sa att det kändes extremt idag. Och på 17 kvm kan två bo. Bara det är i innerstan. "Vi sysslar med risk management" säger mannen på ett fastighetsbolag.

    Ja roligt att möta folk, det var stor behållning att prata med denna kille och dessa möten skulle man knappt få utan pendel, tunnelbana och bussar. Men vi glor ju mest ändå, så kul att han kunde det ordet och skämtade om det.

    SvaraRadera