måndag 11 juli 2016

År 1834

Då fanns sådana här i många kroppar i Sverige:
Och jag måste säga att det visste jag inte, att koleran slog till så hårt i Sverige och att 13 000 människor dog under den epidemin och att det finns kolerakyrkogårdar även här. Inte så värst utmärkta men idag är någon fornminnesmärkt.

Kolera har funnits i Indien sedan urminnes tider och i grannländerna där. I Europa betraktades den länge som en tropisk sjukdom och att det inte var någon risk för smittspridning hit.

Men i början av 1800-talet spred sig sjukdomen längs handelsvägarna mot Europa. Först kom den till Ryssland 1830 och spreds via vattenvägarna till Moskva. Där drabbades många, spridningen fortsatte till Finland 1831 och vidare till Polen, Tyskland, Österrike och England. Frankrike drabbades 1833 och Norge. Tusentals dog i alla dessa länder.

I Sverige blev man nu mer vaksam och införde karantänbestämmelser för sjöfarten i hamnarna. Innan dagens Socialstyrelse hade vi något som hette Collegium medicum sedan 1700-talet och som hade koll på folk precis som idag. Vid epidemier och annat.

Kolera är ju en bakteriesjukdom men bakterier kände man inte till vid denna tid på 1800-talet så läkarna var kluvna om sjukdomens orsak och en katastrof närmade sig Sverige.

En timmerman i Göteborgs hamn insjuknade i svåra magplågor och fördes till sitt hem. Två dagar senare var hela familjen död. Sjukdomen spreds, (bakterien finns i tarmen hos den sjuke och i kräkningarna, vid direktkontakt också om inte hygienen är god), på mitten av 1800-talet var Sverige det fattigaste landet i Europa och städerna hade stora slumområden med latrin och dricksvatten nära varandra. Sjukdomen ger snabb uttorkning som kräver dropp men sådan kunskap och teknik var okänd år 1834. I Göteborg dog så många som 100 människor om dagen när det var som värst.

Och smittan spreds därifrån norrut vartefter. I Stockholm sågs detta med förskräckelse och man spärrade av länsgränser med hjälp av militär. Till Stockholm kom koleran österifrån, från havet och sedan stannade den vid norra Upplandskusten. Troligen räddade det många att det blivit höst och kallare. Och tills nu hade då 13 000 människor dött detta år 1834.

Koleran återkom till Sverige i flera omgångar under 1800-talet och då även i Norrland men det blev aldrig mer sådana stora förluster av människor som år 1834. Men såg en siffra att 37 000 människor totalt dog av denna sjukdom i Sverige, flest det första året som var värst drabbat och sedan under sju olika år då den återkom under 1800-talet.

Kolerakyrkogårdar finna både i Västergötland och i Stockholmsområdet. De två nordligaste finns i Norduppland och där blev de som arbetade på bruken och drabbades begravda på privat mark och det är formminnesmärkta kyrkogårdar idag.

En tysk bakteriolog, Robert Koch, upptäckte kolerabakterien 1884 och fick Nobelpriset i medicin 1905.

Idag finns vaccin, både som injektion men vanligast är det flytande vaccinet, ett tillverkas i Sverige och ett i Indien. Intressant för mig var detta att läsa i den eminenta tidningen Kvällsstunden:-), för "min" professor han skickade mig på alla möjliga och omöjliga möten på universitetssjukhuset, möten som han tyckte jag var den rätta att redogöra för sedan på kliniken:-) och en dag hamnade jag just i detta om U-landsmedicin och den som idag är professor och tillverkar detta vaccin, en kvinna, hon höll föredrag och om jag minns rätt så var det här relativt billiga flytande vaccinet lite motarbetat, ja ni vet, det är business i allt och det finns pengar att tjäna på stackars människor överallt i fattiga länder, även WHO satte sig emot att det skulle finnas lager av det lättillgängligt och snabbt.

Det flytande fordrade ju inte heller någon avancerad utbildning att ge eller ta, blandas ut bara och det tas som två doser med minst en veckas mellanrum. Skyddet varar i två år och då räcker en förnyad dos om den tas inom den tiden annars får man börja om. Nu tas detta lite i onödan av folk som reser till Thailand t.ex. Det är en koleramedicin och inte en magsjukemedicin. Men nu håller detta företag på att ta fram ett som ska ge hyfsat skydd också mot svårare maginfektioner. Och skulle någon drabbas av kolera idag så finns dels riktad antibiotika mot bakterien och dels ges dropp i stora mängder om det krävs. Utbrott sker ju lite då och då i länder som drabbas av katastrofer, och inte alltid vaccin hinner ge fullgott skydd när det är akuta situationer.

Nu tror jag vi ska göra en liten Upplandstur och se oss omkring, finns väldigt mycket intressant i Uppland inom många områden.

I Sheffield finns ett monument för året 1831 när den staden drabbades och jag har lånat ett foto av kära dotter, tack:-), har stått där jag också ett antal gånger och sett ut över staden, men hade inget nytaget foto.

4 kommentarer:

  1. Svar
    1. Anna, den är förfärlig och att det idag sker utbrott också där folk snabbare kunde få hjälp.

      Radera
  2. Mycket intressant! Tänka sig. Visst är det otroligt att man så sent som 1834 och ända fram till 1880-talet inte kände till bakterier! Och vad man kan idag? Undrar vad människor kommer att säga om vår brist på kunskap om 100 år? Kanske "Vilka primitiva människor som levde 2016!" ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Trillingnöten, ja tyckte också att det var konstigt och att det var så många drabbade här, tror inte vi läste om detta alls i skolan, var ganska begränsat förr med även om man idag skäller så på skolundervisningen. Och det är sant, mycket vi inte vet heller idag. Just så, vilka dumhuvuden det var då år 2016;-). Och att det alltid motarbetats kunskap så det har fördröjt mycket, ibland flera hundra år om man ser bakåt. Och kunskap kunde finnas i andra delar av världen men som inte nått oss. Det gäller att vara lite ödmjuk.

      Radera