måndag 26 oktober 2015

Det kom nära

Vi åkte till en annan söderort, jag tänkte titta efter batterier till klockor i denna "tidbytartid", brukar alltid fixa batteribyte på armbandsklockorna själv, kul tycker jag. Och nu behövdes det på flera. De små minibatterierna fann jag, tittade ut över torget som denna helg hade långväga besök, mycket fint i "tälten"och det doftade gott.
Lite längre fram hade något hänt som inte ska hända i ett demokratiskt, civiliserat land, en ganska ung kvinna hade blivit hårt sparkad, på kroppen och sedan i huvudet. En tonårstjej satte sig ned på marken och tröstade, två poliser var redan på plats och skrev rapport, just där kom vi. Hörde att de frågade om någon försökt ta pengarna i muggen, nejdå, de enstaka kronorna behövde hen inte, att utöva våld var syftet. Människor stannade till, var vänliga, själv tycker jag att någon som blir sparkad i huvudet ska kontrolleras på sjukhus.
Vi gick och handlade och jag köpte frukt, bröd m.m. med mig extra, gav tjejen som satt utanför affären först och hon log varmt och tackade, polisen var i hennes närhet också såg jag, gick sedan till den andra kvinnan där folk stod kvar och pratade med teckenspråk mixat med svenska, de sa att hon behövde vila, ja man vet ju inte vad man ska göra eller säga, jag gick fram och gav henne av det jag handlat, tänkte att det kunde kännas ändå som en gest av vänlighet, hon fullkomligt strålade mot mig och tackade, att de orkar kämpa så, vi pratade lite, hon vinkade efter oss och de andra sa att jag var underbar, särskilt underbar kände jag mig inte, maken frågade om vi skulle fortsätta till restaurangen men jag hade tappat matlusten. Vi åker hem och fixar något senare tyckte jag. Känner mig beklämd över detta land, politiker som bara babblar och att inte alla människor är värda att mötas med lika mycket respekt och rättigheter. Fler än politiker babblar mycket också. Så att det är riktigt otäckt att höra dem.

Beklämd över hur människan beter sig, våld främst mot kvinnor, att en flicka inte ska kunna jogga en runda utan måste ha det i åtanke att det kanske är det sista hon gör. En tjej på sommarjobb ska inte kunna låsa på sin arbetsplats, ta moppen och åka hem till de sina. Flera gånger. En skola bränns ned varje dag sedan många år tillbaka och numera drabbas också flyktingboenden. Just skolorna pratas det nästan ingenting om, lärare berättar som varit i andra europeiska länder att lärarna där inte tror sina öron, det händer inte. Så varför här? Och politiker tystar ned. Är så oerhört konstigt alltihop och nu det hemska i skolan som kunnat bli så helt vansinnigt många fler om han inte stoppats med död själv. Dessutom att medvetslösa patienter på sjukhusavdelningar blir rånade, morsning säger någon man som kliver in och sedan låtsas att han ska på besök.

Är folk dummare här än i övriga världen? Varför finns inga regler och lagar för varje "gäst" så att de absolut inte får uttala hot mot de andra boende och varför tas inte dessa hot på allvar? De har ju flytt från just dessa hot. Något väldigt stort fel måste det vara och varför så mycket hat och våld? Av invånarna här?
Och förstår de inte att det kostar att förstöra allt detta som de gör? Att kostnaderna blir enorma för all denna förstörelse och återuppbyggnad av skolor och att andra boenden måste skaffas fram. Det drabbar ju alla. Men liv det går aldrig att ersätta...
Här pågick kommers, mycket folk och ett livligt torg med boenden och balkonger ut mot det, ingen mörk plats således men mitt på ljusa dagen sker det ondska ändå. Man kan skrika hur mycket som helst på ökad personaltäthet i våra skolor o.s.v. men barnen gör och beter sig precis så som de hör och ser att deras föräldrar, mor-farföräldrar och annan släkt beter sig och uttalar sig. I hemmen. Det börjar där. Och hur lärare är både som föräldrar till sina egna barn och vilka förebilder de är för eleverna är förstås mycket viktigt. Att det inte faller över klassen de där åsikterna de har och är politiskt aktiva inom, det får vi hoppas att de kan hålla åtskilt. Inte bara de där med blåsippan tänker jag på utan även åt andra hållet och däremellan kan mycket fördomar förekomma.

4 kommentarer:

  1. Kanske, som du och Anna säger, ibland blir jag bara så orolig. VAR ska detta sluta? OCH när ska politikerna vakna? OCH VÅGA!
    Hemskt är det du berättar, hemskt.

    SvaraRadera
  2. Annika, ja jag tror det och man bli orolig. Det krävs att politikerna samarbetar och inte tänker bara på sitt eget parti och dess agenda.
    Och hemskt, tänkte att här stod människor i en jättejättelång kö för att köpa tunnbröd som norrlänningar gräddade och i stort sett alla tycktes uppträda som att det är fullt normalt med våld. Ur det våldet föds sådana som i Trollhättan och då kan det vara för sent att reagera.

    SvaraRadera