söndag 13 oktober 2019

Mitt i oktober

Och en fin hösthelg! Vi for till matfestivalen igen, var så trevligt på den med mycket gott och det var ju exakt som dem i UK vi varit på och som dyker upp lite då och då under året där. Nu höll vi oss till det franska köket men tror faktiskt det afrikanska var snäppet läckrare. Men i alla fall, min väninna fick sin mat där och då kom en tant på sisådär 85 år minst och började dansa, svängde runt och klappade i händerna och de gulliga servitörerna dansade med henne, kom flera till, det blev stora leenden bland matgästerna. Vad roligt det var, hon blev hellycklig, ja vi blev glada med:-). Vi sammanstrålade med kära dotter och hennes vänner sen, de skulle vidare sedan på nya festligheter och dans. Och vi andra satt på ett väldigt mysigt ställe sent och pratade, så fint med, alla åldrar var representerade där, och småbarn tar nog ingen skada av att sova i sin vagn en kväll om föräldrarna vill sitta en stund och prata. Såg dem och pensionärer och så vi då:-). Och det är ju rökfritt överallt och här satt alla och småpratade lågt bara i mysiga grupper. Ja det funkar för alla åldrar.

Lördagen blev så fin så vi tog en läcker fika på balkongen med kardemummabulle jag köpte på festivalen, så goda! Och solens strålar är så vackra så jag fotade dem nu igen när de föll in på blommorna.

Idag söndag tog vi en promenad och det var en väldigt skön dag idag med sol som värmde en aning. Kära dotter hade en heldag på Skansen men hann titta in till oss sen på middag. Höststudierna för hennes duktiga elever har kommit igång ordentligt och det skulle vara roligt att läsa om alla fina och duktiga ungdomar i media, för vad det finns! Otroligt många! Och duktiga lärare! Otroligt många!
 Tog ett foto igen på den vackra ljungen där vid matfestivalen och nedan, ja plötsligt lyste rummet upp och jag tänkte igen vem har lampor tända nu? Månen lyste så starkt, jag såg lite av "landskapet" på den men det kom inte med på fotot. På en tidigare kamera kunde jag få fram det minns jag.
Kardemummabullar är mums


Jag gillar sten
Texter och tavlor finns på väggarna vid en gångväg under pendeln, så fint alltihop.

Nästan hemma, det är så välvårdat och fint överallt, inte bara på min balkong;-)

 Det här är ett träd nära vårt parkområde vi bor i och stått där alltid antagligen men såg det först nu, är jättehögt, som en stor gran eller tall men bladen som ser lite barrliknande ut är smala tunna blad och mjuka, vet inte vad det är för sorts träd. Idag hoppas jag på ett fortsatt fint oktoberväder, sa lite optimistiskt till kära dotter att det kanske blir så här in i november och balkongen fortsätter grönska, maken som inte är någon optimist sa genast: "Det kan slå om i morgon";-). Ha det bra!

torsdag 10 oktober 2019

Den vackra hösten

Den är så fin nu med alla färger, och det bästa är att gå ut även om det regnar och är kallt, kan bli en riktigt trevlig dag det med:-), om inte annat kan man ju gå på bio med fika, vi såg Aretha Franklin, ja jag föll inte i farstun även om hon har en fantastisk röst men man (jag) har ju hängt med länge, haha, sett och hört Andraé Crouch, Edwin Hawkins, Imperials, det var stort, minns det var stora konserter i universitetsaulan i Uppsala och även här i Stockholm. Åh vilken stämning och härlig musik och fantastiska röster!

Kul eller jag vet inte men läste tror jag 14 recensioner innan jag tröttnade om AF och vare sig det var vänstervridna eller högervridna tidningar hade alla fallit i trance och gråtit och ropat halleluja och blivit helt överväldigade. Underlig känsla, att läsa det i världens mest sekulariserade land för det var ett långt väckelsemöte och aldrig kan någon recensent ha upplevt musik och glädje i en kyrka, de vet alltså inte att det finns, vilken förlust! Gillade kören mycket och pastorn som var gospelkung på den tiden i USA sjöng väldigt bra och var dessutom en god talare. Själv sa hon i princip inte ett ord, blundade, svettades och sjöng. Hennes far höll också ett tal till den då 30-åriga Aretha som var vackert men inga tårar föll på mig, fast där kunde det skett:-). Och lite gick tankarna om Carola hade haft en liknande konsert som 30-åring, jaja, ingen blir profet i sin fädernestad men numera tror jag hon får respekt i många läger och erkännande som den duktiga artist hon är. Ja det var det, maken tittade till när jag delgav min recension och sa att berörd, det blev jag av Gatans röster, det gick rakt in i hjärtat, ja det var så starkt.

En film jag tyckte jättemycket om var "En brevbärare bygger ett palats", ja den var fascinerande och väldigt sorglig men också helt ofattbar. Den får ni googla på, är ju en sann berättelse om hans liv och palatset finns att beskåda i Frankrike. På honom ställs den ena diagnosen efter den andra av recensenter men jag är inte så säker på att han hade någon särskild. Mer att livet pågick på detta sätt. Otroligt duktiga skådespelare i den filmen.

Och vi njuter vidare av vår vackra balkong, känns fantastiskt, runt noll går så bra för blommorna och nu kan det ju t o m bli lite varmare igen så att de klarar sig in i november.
Utsikt från matrumsfönstren

Det jobbas på utemiljön här, ett väldigt jobbande igen nära vårt hus och inte lockande att sitta där så även om det är lite kyligt tar jag en kaffe i balkongdörren, så glad för solstrålarna.

Plötsligt damp julkort ned i brevlådan, ja jag får dem av en organisation och jag betalar för dem, är väl därför de fortsätter att skicka ut, tog ett par av dem, blir ju rätt många liggande i lådan men en del är ju som fina små konstverk och kanske kommer upp på nån vägg, jag är lite restriktiv efter min senaste tapetsering och sätter inte upp så mycket. Men nu tittade jag på mixen av julkort och valde ut från UK bl a och skrev text i dem och la dem i den ordning som ska glädja förhoppningsvis 16 mottagare:-), ja jag vet var jag la dem.

Läste att 65+ ska absolut ha lite mer fett i kosten: för att överleva-)
Sen kan man gå på internationell matfestival i den fina metropolen söder om storstan, vad trevligt det var och kul att gå med gamla kollegor, ja unga mot mig, de sliter fortfarande, men så många länder hade otroligt läcker och fräsch mat här och det var så många i alla åldrar som njöt. Ett läckert Pâtisserie fanns också med en Maître Pâtissier och jag tänkte på det fina Pâtisseriet i Sheffield, så många gånger vi var där, var jättefint, gott och trevligt, men tror faktiskt det fått stänga som så mycket annat i UK numera. Ja minnena kom i alla fall och UK syntes rätt rejält här med flera matställen.
Här spelades ABBA för fullt, ja engelsmännen glömmer dem aldrig:-)

Några dagar tidigare var det också en matfest, med tivoli, musik och Bamse, lite mer för de små också men vi var här en sväng och det regnade och blåste så jag nästan lyfte med paraplyet men faktiskt så var det roligare än att sitta inne, blev en trevlig kväll det med.
Så fint det här är, jättevackert och det är en mängd av dem i stora betongkärl. Och nu önskar jag er en trevlig fredag och en fin och trivsam helg!

fredag 4 oktober 2019

Andra höstmånaden

Det är oktober och höst. Men på balkongen blommar det fint ännu och jag har struntat i ljungen, slutat köpa den, vid stugan är det ett litet hav av ljung så det räcker med det:-). Men fint att blommorna håller sig så bra och fortfarande tar vi nån fika härute när solen når fram.

Förra månaden kunde vi inte köpa mjölk i dagarna fem utan att se löpsedlar klistrade på väggarna i affären om det där födelsedagspartyt i fjärran land som födelsedagsbarnet MB betalade och bekostade helt varenda krona utav. Och många var de ju också i samma flygplan, fyllde ett, var ju också klokt och klimatsmart. Och tankarna svänger lite åt politikerhåll, tänker då på Åsa R och hennes resa till Thailand, hon var där i 20 timmar på minnesceremoni den gången och reste ENSAM i ett plan, och med uppassare, piloter och vakter så kostade det oss skattebetalare en halv miljon! Ja det är gränslöst men var värt pengarna sa hon, sen gick hon vidare i karriären. Så att angripa privatpersoner så otroligt är osmakligt. Och vad kul de verkade ha haft, vilket sångargäng där, det skulle varit bra häftigt att uppleva. Sen kom de hem och det blev tyst och där tog Greta vid. "You are never to small to make a difference!". Såg henne hos Skavlan och om jag förut tänkt att hon kan bli utmattad av allt, det kan bli övermäktigt så förstod jag att hon har distans, hon kan kliva av om hon vill och om hon tycker att det är klokt. Bra tycker jag att ta ett sabbatsår och gymnasiet som alla skriker om det finns ju kvar. Är ju inte så länge sedan många i Sverige inte alls gick något gymnasium men sedan hankade de sig fram på Kom-Vux i några ämnen.

Tänkte också att hon verkade smartast där i samlingen i Skavlans program, ska bli intressant att se vad hon kommer att välja sedan i fortsättningen, vad det blir. Män för det är främst män höjer rösten nu och har sina egna "analyser" och jag tycker faktiskt inte att han DT i USA är värst, hon fann sig ju väldigt bra där med när han kvittrade;-), och när Center-Annie då ska reda ut det blir det värre tycker jag, hon skriver att Greta på sina små axlar ska bära så mycket ansvar och sen bla bla bla, det tycker jag var lite av härskarteknik och klumpigt uttryck, tror inte Annie behöver bekymra sig om just axlars storlek. 7 miljoner nästan som deltog världen över i klimatdemonstrationerna, det är ju otroligt och vad som kan komma ur detta vidare. Ja de s.k. experterna klev ju fram och sa att tio år kanske och bygg aldrig hus vid en sjö eller hav, de försvinner. Människan säger man men inte planeten. Det får vi se.

Nu kommer nästa politiker som det mörkats en del om men det börjar pratas hejvilt och det blir nog mer av det. Vad som hänt och varför, hon verkar ha drabbats privat av något väldigt svårt, både hon och barnen. Synd var det ändå att hon hann få bort generaldirektören på FK som börjat ett uppbyggande arbete där, en renovering kan man säga med stor granskning av galenskaper men hon fick gå tyvärr av politiska skäl och denna minister som nu avgått, ja hon är sjukskriven, men i Riksdagen sitter hon kvar, klarade sig från hela situationen om hur det gick till med att avsätta generaldirektören, tror det var Annie som räddade henne. Men tragiskt nu om hon drabbats hårt i familjen.

Nu njuter vi av det vackra:
Nej, det var ingen höjdare men ska passa bra ihop med en god ost så det fick bli så, kexen är någon sorts hälsokex, finländska, och faktiskt att de mättar på ett annat sätt, bara med ett t o m.
Kaffe från fina gröna storstaden hittade jag också i kylen, så gott!

Plockar in småbuketter från balkongen.

Svenska äpplen är otroligt dyra, köper ibland men de här kommer långt ifrån, märkligt det med när det är äppeltider, ser goda ut, gick att äta om vi skalade dem först.

I år är det väldigt mycket paradisäpplen, träden finns vid ett av fönstren ute på balkongen.


Här ville vindarna visa att de är starka.
Från England, skulle passa Greta, men hon vill nog inte ha för mycket att trassla med runt halsen.

Tog fram det allra första av engelskt porslin, minns så väl när jag köpte dem, helt förundrad över allt fint och roligt som fanns så där nära överallt, Anna bodde mitt i City i 5 och 1/2 år, jag måste säga att det passade mig:-). Blommorna är Beggarweeds och de tror jag är amerikanska mer än engelska men de får representera ljung nu.
Och här, åh, maken såg must, julmust, höstens första och det är bara så gott!
Till metropolen söder om storstan. Så fina parker där och planteringar överallt.

Ja jag tycker det ska vara med:-), satte det i servettstället så maken ska se, men jag fick ändå förklara, haha. Ja jag vet inte riktigt från vilken ideell organisation jag fick tacket, ger till fler och här tänker jag med på allt politikerprat. De pratar. De reser. De sitter i en bubbla och pratar med maktmänniskor. Skriver avtal. Ja för här ska byggas förskolor, ja ett par tusen minst till barnen som lever i utanförskap. Hör inget mer om att några barn börjat i dem. Det blir alldeles tyst. Men olika hjälporganisationer bygger i by efter by så gott de kan, anställer personal och de berättar om barn som lär sig läsa alldeles otroligt snabbt och är jätteduktiga, när de blivit lite större måste de lämna plats åt ett mindre syskon, det finns inte resurser mer och de måste försöka ge alla en grund, där de också får mat under dagen, kan tvätta sig och sina kläder. Barn kan då be om att få vara kvar dagtid, de kan hjälpa till säger de medan de mindre går på lektioner. Och det är många privata som gör mycket i det tysta, företag t ex som ska byta ut alla sina fönster här hemma och skickar de gamla till ett land där familjer inga har, ja kanske inte tak heller, ser till att folk på plats sätts i arbete som kan montera fönster fast de inga har och så har ett litet samhälle fått något bättre standard. Och så fortsätter hjälporganisationerna som är helt beroende av om folk ger till dem, några EU- eller SIDApengar får de inte. Var de hamnar i dessa länder är både klart och mycket oklart, tyvärr. Så man kan göra det lilla i det stora och det känns fint att få ett tack. En grå dag är det roligt att se det.